söndag 13 november 2011

Urartar var ordet sa Bull

Jag urartar.Konstant. Och det positivt. För att nytt ska fram måste gammalt rasa. Nya perspektiv och vyer kräver utrymme.

Jag urartar och vägrar fasader, kulisser och hemligheter som följt med modersmjölken. Urartar skämsighet och skam och blir istället stolt och visar modet som alltid funnits. Det är gött och det ska vara gött att leva. Urartning kräver banala saker som godaste bästaste vännerna, familjestunder, samtal, musik, läsning, natur och vatten och massa eftertanke.

När det kom till fika idag var det lätt att urarta med Snickers inspirerad tårta. min forna GI-diet har tappat stinget dessvärre, men den kommer igen imorgon, kanske? Fast jordnötter och mörk choklad är väl GI, eller???....  I Somalia har man nog inga bekymmer gällande vad ens diet heter, man är nog glad om man har någon överhuvudtaget.

Nykläckta sjuåringar kan urarta i det lilla med häftiga känslostormar och varna övriga familjemedlemmar. Det är bäst att hålla sig undan så att man slipper att smaka på dödän. 11-årig storebror ser förundrat på den lillas urartning och undrar om hon redan har kommit in i pubertet. 


Vad gäller stickandet urartar jag när jag vill och slarvar med fars-dagspresenten. Gosiga strumpor i merinoull med björntrådsförstärkt fotparti. I alla fall kommer de (förhoppningsvis) att ligga under granen istället om några veckor. Har använt detta Fair Isle-mönster


Fridens!!!! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar